---

Vi samlar våra män i gryningen

de modigaste som finns att finna

då solen stiger, vi redo står

beredda att möta vårt öde

Unga pojkar, gamla män

alla kämpar för samma mål

att återta det som en gång var vårt

vårt slutgiltiga segertåg

Ballongerna vi fyller

våra vapen vi laddar

i vår folkmassas myller

en sång snart ljuder

Vid horisonten vi ser vår fiendes fäste

slitet och skadat sedan många år

det som en gång var våra förfäders näste

vi anfaller med gemensamt vrål

Vi rusar fram i ädelt mod

beredda att offra våra liv

ingenting vi har att förlora

tornet ska bli vårt

De yngsta stannar plötsligt till

då deras vänner faller till marken

offer av fiendens eldgivning

de möter en hastig död

Bestämda ord från vår ledare

fyller dem åter med mod

återigen de skrider fram

utan fruktan i blick

Med samlad kraft vi bryter

fiendens försvarslinje

fyllda med hopp vi börjar bege oss

mot tornets södra kant

Plötsligt utan förvarning

fiender stiger ur ytan

gömda under vattnet i väntan på chans

att överraska våra trupper

Utan ett ljud

de fäller våra tappra män

hoppet överger sakta våra sinnen

och allting känns förgäves

Likt en strimma ljus vi hör ett rop

och i norr vi ser vår frändes hord

våra män då åter fylls med mod

och åter ger sig in i striden

Man efter man vi fäller dem

och slår oss fram mot tornet

samtidigt som våra fränder från norr

håller fienden i stånd

Vi klättrar upp mot tornets topp

och fäller alla som kommer i vår väg

med ett rop fyllt av vrede och hat

deras ledare faller mot djupet

Besegrade och modfällda vår fiende flyr

och segerrop bryter ut i vår här)

vi reser våra färger på tornets topp

och avslutar dagen med årets första hopp