När ruset lättar tunga sinnen Och horn höjs i facklans sken Mjödet flödar i ändlös ström Skalden sjunga i timman sen I lönndom brinner åtrå varm En längtan bär de i sin barm I hoppet om att knyta band Och Freja vakar En runa ristas i hemlighet Utav Alvas bleka hand På ett mjödstänkt kärl av horn För att snärja den kärlek som hon fann I lönndom brinner åtrå varm En längtan bär de i sin barm I hoppet om att knyta band Och Freja vakar