Ur millenniernas dunkel Lyrics


En drömsyn jag såg, ett ansikte

Förglömt sedan mången vinter

Så många år med mull som täcke

Där ovan mer ljusen ej brinner

Ekars kronor som breder sig ut

Förvridna och svarta mot månen

Var så långt borta den dagen jag såg

Ansiktet för första gången

Ögon stirrar, fasansfullt tomma

Spärrade öppna, så vita

Som snö mot de mörka hålorna

Med blicken frusen så stilla

Din grav jag minns, en enkel grop

In i tomheten den svarta

Just som du föll, med vapnet du höll

Under åsens gräs vid din sida

Ur millenniernas dunkel

Tusen år, blott en drömsyn

Säg mig vem du är, säg mig vem du är

Du som försvann under jorden ner

REF: Berätta vem du är

Säg mig nu ditt namn

Du som återvänder

Ifrån dimhöljd strand