---

Bergen mins ännu

Köldens tidevarv

Hembygdens åsar

Tunga isars arv

Böljande skogar

Marken döljer ben

Namn som har tystnat

Är märkta i sten

Nötta också män

Av naturens hand

Smidd är kropp och håg

Som is tärde land

Blott en spillra kvar

Bruten, vek och tam

Skuggan av en art

Fördärvad och lam

Gryning så fjärran

Mörker härskar än

Timmen äro sen

För nordlandets män

Må rosten lyftas

Och stålet bli helt

Smutsen rensas bort

Så bladet blir rent

REF: Dimsvepta är trälars hus

Där tystnad spred sig ut

De strävar än fast vägen går

Mot avgrundssvarta djup