Fåfänga, glömda råd Ingen nåd, inga tysta ord Bort sprungna, vilsna De löpte i en cirkel Av vändliga onda dåd Nu eldar spricka ur jordens vrår Ingen betraktar, inga vittnen nalkas Var em gång liv, nu springornas Och skuggornas kung vandra Där ingen fot, inga issar, inga hovar löpa Ingen vinge svepa, ingen stjärt u sprattla En tystnad så tom utan tid Där springornas och skuggornas mörka konung Fäller, i sin ondskas svartaste stund, en tår Hans mörker utan dess ljus Tom en tår svunnen bland de sisra lövens täckta jord...