Tömd, endast ett tomt skal Fylld med förlust Sträckt djupt in i dess inre Inga tecken på liv Kan ej känna sötman av glädje Elden värmer ej mer Smärta är inte längre en känsla Den är begraven Förtappad på alla dess andetag Fast bland skuggor i mitt jag Begraven av ögats tår Lugnande blick Förtröstansfull av en meningslös avbild En önskan till till befrielsen Släpandes på dess kedjor En önskan att få se in i mitt jag Möttes av ett bländande sken Men förrådd av dess tidlösa svek En dröm ,ett hopp om harmoni En dröm eller ett misslyckande?